Kränkning av barnets rättigheter
Ju mer man känner till barnets rättigheter, desto bättre kan man iaktta dem. Det bästa rättsskyddet för barn är att barnets rättigheter inte kränks överhuvudtaget. Barnets rättigheter tillgodoses dock inte alltid på bästa möjliga sätt – eller inte alls.
Tryggande och övervakning av barnets rättigheter av myndigheterna
Kränkningar av barnets rättigheter äventyrar barns uppväxt och utveckling. Användningen av rättsmedel är också ofta mycket långsam med tanke på barnets liv. Därför är det bäst för barnen att inga rättskränkningar alls sker. Detta förutsätter att beslutsfattare och lagstiftningen i tillräcklig utsträckning tryggar barnets rättigheter, att olika yrkesutbildade personer känner till barnets rättigheter och kan tillämpa dem och att barnets uppväxtmiljö stöder barnets välbefinnande och uppväxt.
Barnets rättigheter tillgodoses dock inte alltid för var och en. Därför är det viktigt att såväl barn, föräldrar och vårdnadshavare som yrkesutbildade personer inom olika branscher känner till barnets rättigheter – då kan man ingripa. Talan i ett ärende som gäller barnets rättigheter kan beroende på situationen föras antingen av barnet självt eller av barnets föräldrar, vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare.
Flera olika myndigheter följer upp och övervakar tillgodoseendet av barnets rättigheter. Barnets rättigheter är en omfattande helhet och olika myndigheter har olika roller. Nedan beskrivs några centrala myndigheters roll när det gäller att trygga barnets rättigheter. Mer information om olika myndigheters roller finns på deras webbplatser.
Olika myndigheters roll som garanter för barnets rättigheter
Flera olika aktörer övervakar kränkningar av barnets rättigheter. Du kan läsa om de olika myndigheternas roller nedan och mer i detalj på respektive webbplats.
Riksdagens justitieombudsman kan kontaktas om en myndighet eller tjänsteman har bemött en person illa eller orättvist, inte har fått lagenliga tjänster eller upplever att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna inte har tillgodosetts. Vem som helst kan klaga till justitieombudsmannen – även barnen själva. Läs mer på justitieombudsmannen webbplats
Läs mer på justitieombudsmannen webbplats (oikeusasiamies.fi).
Barnombudsmannen bedömer och främjar tillgodoseendet av barnets rättigheter på allmän nivå, i beslutsfattandet och i lagstiftningen. Barnombudsmannen väcker beslutsfattare och påverkar samhällspolitiken genom att tala för barnen. Barnombudsmannen avgör inte enskilda barns eller familjers angelägenheter och kan inte ändra andra myndigheters beslut.
Diskrimineringsombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet som främjar likabehandling och ingriper i diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen kan kontaktas om en person misstänker att hen har utsatts för eller upptäckt diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen ger råd och anvisningar och kan hjälpa till att reda ut misstanke om diskriminering och främja förlikning mellan parterna.
Läs mer på diskrimineringsombudsmannens webbplats (yhdenvertaisuusvaltuutettu.fi).
Vet du?
Diskriminering är att en person behandlas sämre än andra på grund av en personlig egenskap.
Ålder, ursprung, medborgarskap, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning och andra skäl som gäller personen är diskrimineringsgrunder som är förbjudna enligt diskrimineringslagen.
När en patient eller en klient inom socialvården upplever att han eller hon har blivit fel bemött i dessa tjänster, kan han eller hon utreda sin situation tillsammans med patientombuden eller socialombuden. Till bådas uppgifter hör rådgivning, information om klientens rättigheter samt vid behov hjälp med att utarbeta en anmärkning.
Kontaktuppgifter till patientombuden och socialombuden fås från välfärdsområdena, i Helsingfors från HUS och från den serviceproducent som ärendet gäller.
Läs mer om patient- och socialombuden på social- och hälsovårdsministeriets webbplats (stm.fi).
Regionförvaltningsverken övervakar barnskyddet och småbarnspedagogiken, dvs. hur unga och barn behandlas t.ex. i ungdomshem och daghem. Regionförvaltningsverken övervakar också hälsovården.
Om ett barn eller en ung person upplever att han eller hon har behandlats lagstridigt i den service som tillkommer barnet eller den unga personen, kan han eller hon lämna in ett klagomål till regionförvaltningsverket. Klagomålet ska anföras hos det regionförvaltningsverk inom vars område servicens verksamhetsställe (t.ex. ett daghem) finns.
Läs mer om klagomål och anmälningar på regionförvaltningsverkets webbplats (avi.fi).
Rättshjälp innebär att en medborgare helt eller delvis med statliga medel kan få ett biträde för skötseln av ett juridiskt ärende. Rättshjälpen för dem som har det sämst ställt är gratis. Andra måste delvis betala själv. I rättshjälpens riksomfattande rådgivningstjänst kan du få allmän rådgivning och handledning.
Läs mer om rättshjälp (oikeus.fi).
Det fakultativa protokollet om besvärsrätt till FN:s konvention om barnets rättigheter trädde i kraft i Finland 2016. Barn och grupper av barn har rätt att lämna in klagomål till FN:s kommitté för barnets rättigheter, som övervakar genomförandet av konventionen, om dessa anser att en konventionsstat har kränkt deras rättigheter. Att lämna in ett klagomål förutsätter dock att alla nationella rättsmedel först har uttömts.
Kommittén för barnets rättigheter ska avge sina synpunkter och, i förekommande fall, rekommendationer på grundval av de klagomål som den tar upp till prövning. Kommittén tar dock inte alltid upp klagomål om den t.ex. anser att de nationella rättsmedlen inte har uttömts eller om ärendet behandlas eller har behandlats i något annat internationellt utrednings- eller avgörandeförfarande.
Även i Finland har det lämnats in enskilda klagomål till kommittén, men alla har inte behandlats av kommittén. I sitt avgörande 2024 ansåg kommittén att Finland har kränkt barnets rättigheter i ett ärende som gäller malmletningstillstånd och malmletningsreservering (valtioneuvosto.fi). Också i sitt avgörande från 2022 om finländska barn i lägret Al-Hol i Syrien ansåg kommittén att Finland har kränkt barnets rättigheter.
Läs mer om kommittén på barnombudsmannen webbplats (lapsiasia.fi)
