Vad är konventionen om barnets rättigheter?
Barnkonventionen är barnens egen människorättskonvention. Syftet med FN:s barnkonvention är att säkerställa varje barns och ungdoms rätt till ett gott liv.
Den mest ratificerade människorättskonventionen i världen
FN:s konvention om barnets rättigheter är den mest ratificerade människorättskonventionen i världen. Med ratificering avses det slutliga godkännandet, bekräftelsen och ikraftträdandet av konventionen. Enligt konventionen är alla barn som är under 18 år barn. Staten ska se till att barnens mänskliga rättigheter tillgodoses.
FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 20.11.1989. Konventionen har varit i kraft på lagnivå i Finland sedan 1991.
Konventionen om barnets rättigheter förpliktar de stater som har förbundit sig till den. De är skyldiga att säkerställa kännedomen om konventionen om barnets rättigheter och se till att den genomförs nationellt och att myndigheterna utbildas på behörigt sätt. Också enligt 22 § i Finlands grundlag (finlex.fi) ska det allmänna se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses.
Konventionen om barnets rättigheter tryggar i stor utsträckning olika delområden i barnets liv
Konventionen om barnets rättigheter är en omfattande människorättskonvention som innehåller till exempel rättigheter i anslutning till utbildning, hälso- och sjukvård, föräldrarnas ansvar för fostran, barns religions- och yttrandefrihet samt social trygghet. Konventionen innehåller sammanlagt 54 artiklar. Konventionen ska tolkas som en helhet, eftersom artiklarna är relaterade till varandra.
Konventionen om barnets rättigheter innehåller många samma rättigheter som andra människorättskonventioner och dessutom vissa rättigheter som uttryckligen gäller barn, såsom barnets rätt att i första hand få sina intressen beaktade (artikel 3) samt rätten till vila, lek och fritid (artikel 31).
Konventionen om barnets rättigheter har kompletterats med tre fakultativa protokoll (lapsiasia.fi). De gäller indragning av barn i väpnade konflikter, handel med barn, barnprostitution och barnpornografi samt klagomålsförfaranden. Finland har ratificerat alla tre fakultativa protokoll, dvs. de förpliktar Finland på samma sätt som själva konventionen.
Kommittén för barnets rättigheter tolkar konventionen
FN:s kommitté för barnets rättigheter publicerar allmänna kommentarer, som är anvisningar för tolkningen av konventionen om barnets rättigheter. Även om konventionsstaterna inte uttryckligen har förbundit sig att följa kommitténs allmänna kommentarer, bör de ges stor betydelse vid tolkningen av konventionen, eftersom de ges av den mest ansedda människorättsorganisationen i fråga om förståelsen av konventionen.
Kommittén har hittills utarbetat 26 allmänna kommentarer. Den första är från 2001 och gäller utbildningsmålen. Allmänna kommentarer har getts både i anslutning till enskilda artiklar (t.ex. allmän kommentar nr 12 om barnets rätt att bli hörd,pdf) och i anslutning till olika teman eller åldersfaser (t.ex. allmän kommentar nr 20 om genomförandet av barnets rättigheter i ungdomen, pdf). Kommittén för barnets rättigheter bereder en allmän kommentar nr 27 som förväntas bli publicerad 2026. Den behandlar rättsskydd och rättsmedel.
Barnombudsmannen har låtit översätta alla allmänna kommentarer till finska. Versioner på svenska finns på den svenska barnombudsmannens webbplats.
Bekanta dig med kommitténs arbete och de allmänna kommentarerna på FN:s webbplats:
Hur bindande är konventionen om barnets rättigheter?
Konventionen om barnets rättigheter är den mest ratificerade människorättskonventionen i världen. Det är dock värt att notera att omfattningen av ratificeringen inte i sig återspeglar konventionens vikt och betydelse i de olika länderna, utan att respekten för konventionen i stor utsträckning beror på staternas vilja att beakta kommitténs kritik och rekommendationer. Kommittén har ingen bindande övervakningsmekanism för att följa upp hur slutsatser och rekommendationer till stater efterlevs. Staterna ska dock i sina periodiska rapporter rapportera om hur de har främjat de frågor som kommittén tagit upp.
Konventionens vikt påverkas delvis av att en del av de stater som ratificerat konventionen har gjort reservationer mot konventionen. Finland har inte gjort några reservationer mot konventionen om barnets rättigheter.
Konventionen om barnets rättigheter föregicks av FN:s deklaration om barnets rättigheter från 1959. Deklarationen var inte bindande för staterna, men den bidrog till att barnets rättigheter lyftes fram både på internationell och nationell nivå.
