I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte myndighet uppnås tidigare enligt den lag som gäller för barnet.
Alla under 18 år är barn.
Alla barn har samma mänskliga rättigheter. Ingen får diskrimineras.
De vuxna fattar många beslut som rör ett barns liv. De måste alltid tänka på vad som är bäst för barnet.
Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall konventionsstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser och, där så behövs, inom ramen för internationellt samarbete.
Staten ska se till att detta avtal följs i barnets vardagliga liv. Barnen har alla de rättigheter som nämns i konventionen.
Konventionsstaterna skall respektera det ansvar och de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar eller, där så är tillämpligt, medlemmar av storfamiljen eller gemenskapen enligt lokal sedvänja, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet att på ett sätt som står i överensstämmelse med den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga ge lämplig ledning då barnet utövar de rättigheter som erkänns i denna konvention.
Föräldrarna ska hjälpa barnet att förstå och utnyttja sina rättigheter som förekommer i detta avtal. Staten ska respektera föräldrarnas roll.
Barn har rätt till ett så bra liv som möjligt. Staten ska se till att barn växer upp i trygga och goda förhållanden.
1. Barnet skall registreras omedelbart efter födseln och skall från födseln ha rätt till ett namn, rätt att få ett medborgarskap och, så långt det är möjligt, rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem.
2. Konventionsstaterna skall säkerställa genomförandet av dessa rättigheter i enlighet med sin nationella lagstiftning och sina skyldigheter enligt tillämpliga internationella instrument på detta område, särskilt i de fall då barnet annars skulle vara statslöst.
Ett barn har från födseln rätt till ett namn. Barnet har rätt till ett hemland och rätt att
vara medborgare i det landet. Barnet har rätt att känna sina föräldrar och växa upp med dem om möjligt.
1. Konventionsstaterna åtar sig att respektera barnets rätt att behålla sin identitet, innefattande medborgarskap, namn och släktförhållanden såsom dessa erkänns i lag, utan olagligt ingripande.
2. Om ett barn olagligt berövas en del av eller hela sin identitet, skall konventionsstaterna ge lämpligt bistånd och skydd i syfte att snabbt återupprätta barnets identitet.
Barn har rätt att behålla sitt namn och sitt medborgarskap. Barnet har rätt att hålla kontakt med sina släktingar och kontakten får inte hindras olagligt.
1. Konventionsstaterna skall säkerställa att barnet inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i det fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig omprövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden finner att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa. Ett sådant beslut kan vara nödvändigt i ett särskilt fall, t.ex. vid övergrepp mot eller vanvård av barnet från föräldrarnas sida eller då föräldrarna lever åtskilda och ett beslut måste fattas om barnets vistelseort.
2. Vid förfaranden enligt stycke 1 skall alla berörda parter beredas möjlighet att delta i förfarandet och att lägga fram sina synpunkter.
3. Konventionsstaterna skall respektera rätten för det barn som är skilt från den ena av eller bägge föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa.
4. Då ett sådant åtskiljande är följden av åtgärder som en konventionsstat vidtagit, t.ex. frihetsberövande, fängslande, utvisning, förvisning eller dödsfall (innefattande dödsfall oavsett orsak medan personen är berövad sin frihet), gentemot den ena av eller båda föräldrarna eller barnet, skall denna konventionsstat på begäran ge föräldrarna, barnet eller, om så är lämpligt, någon annan medlem av familjen de väsentliga upplysningarna om den/de frånvarande familjemedlemmarnas vistelseort, om inte lämnandet av upplysningarna skulle vara till skada för barnet. Konventionsstaterna skall vidare säkerställa att framställandet av en sådan begäran inte i sig medför negativa följder för den/de personer som berörs.
Barn har rätt att bo med sina föräldrar om föräldrarna kan ta hand om barnet. Om barnet inte bor med föräldrarna, har det rätt att hålla kontakt med dem, om det inte skadar barnet.
1. I enlighet med konventionsstaternas förpliktelse enligt artikel 9 stycke 1 skall ansökningar från ett barn eller dess föräldrar om inresa i eller utresa från en konventionsstat för familjeåterförening behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt av konventionsstaterna. Konventionsstaterna skall vidare säkerställa att inlämnandet av en sådan begäran inte medför negativa följder för de sökande och medlemmar av deras familj.
2. Ett barn vars föräldrar är bosatta i olika stater skall ha rätt, utom i undantagsfall, att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkta kontakter med båda föräldrarna. Konventionsstaterna skall för detta ändamål och i enlighet med sin förpliktelse enligt artikel 9 stycke 2 respektera barnets och dess föräldrars rätt att lämna vilket land som helst, innefattande sitt eget, och att resa in i sitt eget land. Rätten att lämna ett land skall vara underkastad endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public), den allmänna hälsan eller sedligheten eller andra personers fri- och rättigheter samt är förenliga med övriga i denna konvention erkända rättigheter.
Ibland kan ett barn och barnets föräldrar komma att finna sig i olika länder. Då ska staten försöka återförena dem med varandra så snabbt som möjligt.
1. Konventionsstaterna skall vidta åtgärder för att bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet.
2. För detta ändamål skall konventionsstaterna främja ingåendet av bilaterala eller multilaterala överenskommelser eller anslutning till befintliga överenskommelser.
Vuxna får inte ta barnet till ett annat land utan tillstånd. Staten ska förhindra detta.
1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras i alla rättsliga och administrativa förfaranden som rör barnet, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler.
Barn har rätt att säga sin åsikt i frågor som berör dem. De vuxna ska ta reda på barnens åsikter innan de fattar beslut som rör barnen. Barnens åsikt ska beaktas i alla beslut och utifrån barnets ålder och mognadsnivå. De vuxna måste förklara besluten för barnet på ett sätt som barnet förstår så bra som möjligt.