Del 1

1. Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.

2. Utövandet av denna rätt får underkastas vissa inskränkningar, men endast sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga
a) för att respektera andra personers rättigheter eller anseende eller
b) för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public) eller den allmänna hälsan eller sedligheten.

Ett barn har rätt att fritt uttrycka sina åsikter, men åsikterna får inte kränka andras rättigheter.

1. Konventionsstaterna skall respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

2. Konventionsstaterna skall respektera föräldrarnas och, i förekommande fall, vårdnadshararnas rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt.

3. Friheten att utöva sin religion eller tro får underkastas endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, ordningen, hälsan eller sedligheten eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter.

Ett barn har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Den vägledning som föräldrar ger barnet i dessa frågor ska respekteras.

1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till föreningsfrihet och till fredliga sammankomster.

2. Utövandet av dessa rättigheter får inte underkastas andra inskränkningar än sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public), för skyddandet av den allmänna hälsan eller sedligheten eller av andra personers fri- och rättigheter.

Ett barn har rätt att bli medlem i föreningar och delta i deras möten. Detta kan begränsas om det strider mot lagen eller säkerheten.

1. Intet barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende.

2. Barnet har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp.

Ett barn har rätt till privatliv. Ingen får olagligt kränka barnets eller familjens rykte. Brev och meddelanden ska respekteras, så länge de inte är olagliga och skadar barnet.

Konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift som massmedier utför och skall säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådant som syftar till att främja barnets sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Konventionsstaterna skall för detta ändamål

a) uppmuntra massmedier att sprida information och material av socialt och kulturellt värde för barnet och i enlighet med andan i artikel 29,

b) uppmuntra internationellt samarbete vad gäller produktion, utbyte och spridning av sådan information och sådant material från olika kulturer och nationella och internationella källor,

c) uppmuntra produktion och spridning av barnböcker,

d) uppmuntra massmedier att ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos ett barn som tillhör en minoritetsgrupp eller en urbefolkning,

e) uppmuntra utvecklingen av lämpliga riktlinjer för att skydda barnet mot information och material som är till skada för barnets välfärd, med beaktande av bestämmelserna i artiklarna 13 och 18.

Barn har rätt att få information och följa olika massmedier. De vuxna ska skydda barn från skadlig information.

1. Konventionsstaterna skall göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Föräldrar eller, i förekommande fall, vårdnadshavare har det främsta ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa skall för dem komma i främsta rummet.

2. För att garantera och främja de rättigheter som anges i denna konvention skall konventionsstaterna ge lämpligt bistånd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran och säkerställa utvecklingen av institutioner, inrättningar och serviceorgan för vård av barn.

3. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn till förvärvsarbetande föräldrar har rätt att åtnjuta den barnomsorg som är avsedd för dem..

Ett barns föräldrar har det gemensamma ansvaret för barnets uppfostran och omvårdnad. Föräldrarna ska tänka på vad som är bäst för barnet. Staten och kommunen måste hjälpa om barnets familj behöver nödvändig hjälp.

1. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga legislativa, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i upplysningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuellt utnyttjande, medan barnet är i båda föräldrarnas/den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård.

2. Sådana skyddsåtgärder bör, på det sätt som kan vara lämpligt, innefatta effektiva förfaranden för upprättandet av sociala program, vilka syftar till att ge barnet och dem som har hand om barnet nödvändigt stöd, och även för andra former av förebyggande verksamhet och för identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning av fall av ovan beskrivna sätt att behandla barn illa samt, om så är lämpligt, förfaranden för rättsligt ingripande

De vuxna ska skydda barnet från allt våld och dålig behandling. Barnet får inte skadas på något sätt. Ingen får skada eller utnyttja ett barn.

1. Ett barn som tillfälligt eller varaktigt berövats sin familjemiljö eller som för sitt eget bästa inte kan tillåtas stanna kvar i denna miljö skall ha rätt till särskilt skydd och bistånd från statens sida.

2. Konventionsstaterna skall i enlighet med sin nationella lagstiftning säkerställa alternativ omvårdnad för ett sådant barn.

3. Sådan omvårdnad kan bl.a. innefatta placering i fosterhem, kafala i islamsk rätt, adoption eller, om nödvändigt, placering i lämpliga institutioner för omvårdnad om barn. Då lösningar övervägs skall vederbörlig hänsyn tas till önskvärdheten av kontinuiteten i ett barns uppfostran och till barnets etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund.

Om barnet inte kan bo med sina föräldrar har det rätt till särskilt skydd och stöd. Barnet kan bo i en annan familj eller på en barnskyddsinstitution. Barnet kan flytta tillbaka till sina föräldrar om det är bra för barnet.

Konventionsstater som erkänner och/eller tillåter adoption skall säkerställa att barnets bästa beaktas i högsta grad och skall

a) säkerställa att adoption av ett barn godkänns endast av behöriga myndigheter, som i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden och på grundval av all relevant och tillförlitlig information fastställer att adoptionen kan tillåtas med hänsyn till barnets ställning i förhållande till föräldrar, släktingar och vårdnadshavare och att, om så krävs, de personer som berörs har givit sitt fulla samtycke till adoptionen på grundval av sådan rådgivning som kan behövas,

b) erkänna att internationell adoption kan övervägas som en alternativ form av omvårdnad om barnet, om barnet inte kan placeras i fosterfamilj eller adoptivfamilj eller tas om hand på lämpligt sätt i sitt hemland,

c) säkerställa att det barn som berörs av internationell adoption åtnjuter garantier och normer som motsvarar dem som gäller vid nationell adoption,

d) vidta alla lämpliga åtgärder för att vid internationell adoption säkerställa att placeringen inte leder till otillbörlig ekonomisk vinst för de personer som medverkar i denna,

e) främja, där så är lämpligt, målen i denna artikel genom att ingå bilaterala eller multilaterala arrangemang eller överenskommelser och inom denna ram sträva efter att säkerställa att placeringen av barnet i ett annat land sker genom behöriga myndigheter eller organ.

Om ett barns föräldrar dör eller inte kan ta hand om barnet, kan barnet få en ny familj för gott. Det kallas adoption.

1. Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn som söker flyktingstatus eller anses som flykting i enlighet med tillämplig internationell eller nationell rätt och tillämpliga förfaranden, oberoende av om det kommer ensamt eller är åtföljt av sina föräldrar eller någon annan person, erhåller lämpligt skydd och humanitärt bistånd vid åtnjutandet av de tillämpliga rättigheter som anges i denna konvention och i andra internationella instrument rörande mänskliga rättigheter eller humanitär rätt som nämnda stater har tillträtt.

2. För detta ändamål skall konventionsstaterna, på det sätt som de finner lämpligt, samarbeta i varje ansträngning som görs av Förenta Nationerna och andra behöriga mellanstatliga organisationer eller icke-statliga organisationer, som samarbetar med Förenta Nationerna, för att skydda och bistå ett sådant barn och för att spåra föräldrarna eller andra familjemedlemmar till ett flyktingbarn i syfte att erhålla den information som är nödvändig för att barnet skall kunna återförenas med sin familj. I fall då föräldrar eller andra familjemedlemmar inte kan påträffas, skall barnet ges samma skydd som varje annat barn, som varaktigt eller tillfälligt berövats sin familjemiljö av något skäl, erhåller i enlighet med denna konvention.

Barn som kommer till Finland som flyktingar från andra länder ska också få det skydd och stöd de behöver.

1. Konventionsstaterna erkänner att ett psykiskt eller fysiskt handikappat barn bör åtnjuta ett fullvärdigt och hyggligt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och underlättar barnets aktiva deltagande i samhället.

2. Konventionsstaterna erkänner det handikappade barnets rätt till särskild omvårdnad och skall, inom ramen för tillgängliga resurser, uppmuntra och säkerställa att det till bistånd berättigade barnet och de som ansvarar för dess omvårdnad får det bistånd som har ansökts och som är lämpligt med hänsyn till barnets tillstånd och föräldrarnas förhållanden eller förhållandena hos någon annan som tar hand om barnet.

3. Med hänsyn till att ett handikappat barn har särskilda behov skall det bistånd som lämnas enligt stycke 2 vara kostnadsfritt, då så är möjligt, med beaktande av föräldrarnas ekonomiska tillgångar eller de ekonomiska tillgångarna hos någon annan som tar hand om barnet. Biståndet skall syfta till att säkerställa att det handikappade barnet har effektiv tillgång till och erhåller undervisning och utbildning, hälso- och sjukvård, rehabilitering, förberedelse för arbetslivet och möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling, innefattande dess kulturella och andliga utveckling.

4. Konventionsstaterna skall i en anda av internationellt samarbete främja utbyte av lämplig information på området för förebyggande hälsovård och medicinsk, psykologisk och funktionell behandling av handikappade barn, innefattande spridning av och tillgång till information om rehabiliteringsmetoder och yrkesutbildning. Avsikten är att göra det möjligt för konventionsstater att förbättra sina möjligheter och kunskaper och vidga sin erfarenhet på dessa områden. Särskild hänsyn skall därvid tas till utvecklingsländernas behov.

Barn med funktionsnedsättning har rätt till stöd och hjälp. De ska kunna gå i skolan och ha fritidsaktiviteter.

1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna skall sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård.

2. Konventionsstaterna skall försöka förverkliga denna rätt till fullo och skall särskilt vidta lämpliga åtgärder för att

a) minska spädbarns- och barnadödligheten,

b) säkerställa att alla barn tillhandahålls nödvändig sjukvård och hälsovård med tonvikt på utveckling av primärhälsovården,

c) bekämpa sjukdom och undernäring, också inom ramen för primärhälsovården, genom bl.a. utnyttjande av lättillgänglig teknik och genom att tillhandahålla näringsrike livsmedel i tillräcklig omfattning och rent dricksvatten, med beaktande av de faror och risker som miljöförstöring innebär,

d) säkerställa tillfredsställande hälsovård för mödrar före och efter förlossningen,

e) säkerställa att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information, har tillgång till undervisning samt får stöd vid användning av grundläggande kunskaper om barnhälsovård och näringsläxa, fördelarna med amning, hygien och ren miljö samt förebyggande av olycksfall,

f) utveckla förebyggande hälsovård, föräldrarådgivning samt undervisning och service vad gäller familjeplanering.

3. Konventionsstaterna skall vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barnets hälsa.

4. Konventionsstaterna åtar sig att främja och uppmuntra internationellt samarbete i syfte att gradvis uppnå det fulla förverkligandet av den rätt som erkänns i denna artikel. Särskild hänsyn skall därvid tas till utvecklingsländernas behov.

Barn har rätt att vara så friska som möjligt och att få vård om de blir sjuka.

Barnet har rätt att söka läkare. Även mammor som väntar barn har rätt till vård.