”Jag måste komma till skolan på morgonen.”
Den laddade situationen i tamburen stannade av för en stund. Flickan stod vid tröskeln och såg ängslig men samtidigt målmedveten ut. Min kollega och jag utväxlade en blick med varandra och med polisen vid dörren. I denna kaotiska situation i hemmet mitt i natten var den lilla flickans ängslan över sin följande skoldag talande och hjärtskärande.
Barnets rätt till utbildning är en av de bäst kända och viktigaste rättigheterna för barn. Alla stater som ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter har förbundit sig till att anordna kostnadsfri grundutbildning som utöver de grundläggande färdigheterna lär barnen att respektera de grundläggande och mänskliga rättigheterna, nationella värdegrunder, andra kulturer och livsmiljön. En bra skola erbjuder både formell bildning och hjärtats bildning.
Den finländska skolans viktigaste målsättning har varit att erbjuda alla barn bra undervisning. Man har värnat om dessa jämlika möjligheter genom olika reformer och förändringen i samhället. Samtidigt har man förstått att barnen har olika förutsättningar när de börjar skolan. Egenskaper som gått i arv från föräldrarna till barnen, moderns levnadssätt under graviditeten, hur barnet vårdats som spädbarn och hurdan stimulans barnet har i sin uppväxtmiljö har alla betydelse för hur barnet klarar sig i skolan.
Föräldrarnas utbildningsnivå och huruvida det finns böcker och konst i hemmet påverkar barnens framgång i skolan. Under åren har det visat sig att dylika faktorer har ett samband till exempel med Pisa-resultat. Dessa observationer har väckt hätsk debatt om mobiltelefoner, inklusion och läroplaner. I debatten har man också framfört åsikter om kvinnliga lärare, invandrare och bristen på disciplin. Forskningsprofessor Juhani Rautopuro kallar dessa för ”de ständigt misstänkta”. Forskare har utan resultat försökt understryka betydelsen av familjebakgrund och påminna om att skolans möjligheter att jämna ut dess inverkan är begränsade.
”Skolan har stor betydelse”
Skolans betydelse kan dock inte mätas endast ur perspektivet för skolframgångar. Det talas alltför litet om skolans civilisatoriska och sociala uppgift. Jag vill påstå att skolan är särskilt viktig för barn vars föräldrars utbildningsnivå är lägre och som inte har böcker och konst i hemmet, och ännu viktigare för barn vars hem präglas av kaos, otrygghet och avsaknad av framtidsutsikter. I bästa fall har barnen ett nätverk av kompisar, utbildade vuxna som är motiverade till att arbeta med barn, tydliga strukturer och vardagsrytm i skolan. Dessa faktorer bringar trygghet och punktlighet i barnens liv. Forskare Tomi Kiilakoski har konstaterat att skolan har stor betydelse. Det förstår man lätt om man föreställer sig ett samhälle utan skola. Hurdant skulle samhället vara då?
Det som jag framfört här betyder inte att jag skulle vilja påbörda skolan med socialvårdens uppgifter. Det räcker att skolan sköter sin grundläggande uppgift bra. För att klara av det behöver skolan stöd från ett samhälle som stödjer familjer och föräldraskap, och varje barn behöver stöd från föräldrar som betonar skolans betydelse även i situationer där deras eget liv är rörigt.
För flickan som skulle till ett barnhem mitt i natten kunde jag berätta att hon nog kommer att komma till skolan – om inte följande morgon, åtminstone morgonen därefter. Vi packade skolryggsäcken med. För denna flicka var skolan den miljö som öppnade fönster till möjligheternas rymd för henne. Kanske även fönster till ett nytt liv.
- Årets tema för kommunikation om barnets rättigheter är barnets rätt att lära sig. Läs mera om temat.